Adrenaliina

Förlåt, jag går vidare

Allting hade precis startat. Jag gick in för en sak och jag var beredd på att satsta allt. Sen när de gick som bäst så ville du avsluta detta kapitlet.
Jag gav all min tillit till dig, när jag mådde som sämst och de inte kunde gå mer ner mot botten. När min mamma vad med i olyckan, när jag låg hemma och försökte sova bort mitt liv och glömma allting. När jag tänkte på det förflutna och framtiden. Då kom du och lyfte upp mig och fick mig att se ljus i all mörker.

Du sa att du behöve uppmärksamhet det märkte jag redan från första dan. Och förlåt mig så mycket för att jag inte lyckats ge dig den. Jag minns våra promenader, jag minns första dagen. Vi möttes på korsvägen och gick upp mot örgryte berget, där uppe mötte vi en man som börja prata om historia. Du tyckte synd om honom och sen skämtade vi bort allting för han såg ut som en jultomte. Jag såg det äkta i dina ögon, men det du inte såg i mina var paniken, tårarna och rösterna.

Avenyn kommer alltid vara en plats som jag kommer minnas. Inne på coop, träbänken där vi kysstes första gången, även där som jag fick den sista. Där vi skiljdes åt och gick åt varsitt håll. I början var jag rädd, rädd för att öppna mig och förlita mig. Jag har blivit sviken många gånger men när vi gick där hand i hand så kände jag en lycka och ett hopp. Lycka för att det kändes som att du sa till mig att allt kommer ordna sig och bli bra, även om du inte sa det med ord. Hopp för att du kändes som den rätta för mig, vi har mycket åsikter, tankar och frågor om samma sak. Du har en helt otrolig personlighet, helt enkelt den bästa.
Du förstår inte hur mycket du lämnat kvar hos mig. Klev in i mitt liv och fick mig att förstå, sen lämnade du mig med ett avtryck som jag verkligen har lärt mig mycket av. Som jag sa den där dagen, du är för bra för mig och jag förtjänar inte dig. Det är sant, du förtjänar den kärleken, respekten och lyckan som jag inte hann ge dig. Kommer du ihåg den drömmen jag hade? Att vi hade ett lyx hus och en stor pool nere i thailand. Du var kändis fotbolls spelare, och vi fick uppdrag och skulle klara olika nivåer. Jag trodde och hoppades att drömmen kunde bli verklighet. Jag fick inte chansen och jag hann inte ens kalla dig för min älskling. Jag tyckte att vi skulle ta det lugnt och inte gå för fort fram, men sen bytte vi roller och nu känner jag att jag var för påå. Vad var det jag gjorde för fel? Var det något jag sa, gjorde eller gav intryck av? Förlåt för att jag inte är som du vill, förlåt för att jag inte är den perfekta. Jag hoppas att du hittar den rätta för dig en dag, som kan behandla dig rätt och ge dig det du behöver.

Jag vill hålla dig i min famn, prata nätterna långa och göra våran grej. Kyssa dina läppar och känna kroppsvärmen ges och tar från varandra. Känna dina händer röra min kropp. Mjuka ömma smekningar som leder mig djupt in i en dröm.
Vill ha dig här, bebis torka mina tårar.
Jag svär vid natt och dag att jag skulle göra allt jag kunde för att göra dig lycklig. Om jag ljuger så hoppas jag att jag inte lever imorgon.
Jag hoppas vi möts någon dag, vill se ditt leende en sista gång. Leendet som alltid fick mig att må bra och vara glad.

Honey jag hoppas du mår bra, hittar ett jobb snart och den perfekta tjejen. Du är värd det bästa och så mycket mycket mer. Tack för den lilla tiden jag fick spendera med dig, den var fantastisk. <3




Adrenaliin - Isabel Hammarström